Skrivbyrån i mitt huvud har öppet dygnet runt. Idéer, ord, formuleringar, studsar omkring och håller mig vaken om natten. Jag skulle vilja anteckna, men får förlita mig till att det finns lagrat och poppar upp "Just in time". Nattsömnen tas igen på förmiddagen och dygnet är på god väg att vända.
Det är lyxigt och privilegierat att helt förfoga över sina dagar. Jag tänker på alla dem, som inte hinner med sådant de allra helst önskar ägna sig åt. Var och varannan verkar det vara.
Och jag tänker på Försäkringskassans kampanj "Det är inte sjukdomen som avgör sjukskrivningen utan arbetsförmågan", eller något snarlikt. En skock halvklippta får och en brevbärande hund exemplifierar. Jag får hålla mitt myckna skrivande hemligt, annars riskerar jag min sjuklön, sjukpenning, sjukpension, eller vad nu benämningen är Anno 2006.
Alliansen fick min röst och jag ser gärna att systemen styrs upp och att fuskare och trafiksyndare kläms åt. Lärarhögskolan kan jämnas med marken, när de ändå är i farten. Men hur sänkt ersättning till sådana som jag, ska kunna generera nya jobb, det fattar jag icke.
Tangentbordshastigheten är omställd till 1.7 sekunder och jag funderar på att speeda upp ytterligare. En sak jag glömde nämna i inledningen, är att jag har ett fuskprogram som föreslår fem ord beroende på vilka bokstäver jag pekat på. Drrrr, låter det i högtalaren, när jag prickar in ett långt ord och det känns härligt.
Orden kommer från ordlistor som följde med programmet, men som automatiskt utökas med mina ord allteftersom. Jag kan välja olika språk, på engelska finns till och med olika varianter. "The Senior list" föreslår "dead" före "dear", så den är dissad, som Anna skulle säga.
Ett problem som närmar sig med stormsteg, är hur sjutton jag undviker att kränka och utlämna människor i min närhet? Jag vill inte såra någon och jag är bunden av tystnadsplikt gentemot assistansföretaget (drrrrrrrrrr). Lite tåtramp får alla tåla, men gränsdragningen blir hårfin och jag är ingen duktig lindansös.
Ett annat orosmoln är, om min högerhand mår bra av att ansträngas så mycket? Den gör smått ont efter några timmar vid datorn, men det går över rätt snabbt bara den får vila. Min sjukgymnast brukar säga, att det är okej att bli trött om man återhämtar sig snabbt. Så har åtminstone jag tolkat henne och jag hoppas, att det är applicerbart på min hand.
För att få kommentarer och synpunkter, mailar jag från och med igår ut mina avsnitt till halvdussinet betrodda:
En administratör, en barnsjukgymnast, en psykolog, en affärskonsult, en neurolog och en barnallergolog - ett tungt och kärt gäng.
De blev inte tillfrågade innan, men jag förutsätter att de känner sig utvalda. Det skulle jag ha gjort. Jag litar dessutom på att de säger ifrån ifall de vill vara ifred, för det gör jag.
Även mina assistenter läser allteftersom jag skriver. De är bokmalar hela bunten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar